måndag, november 27, 2006

Autoformat i Open Office.

Sist jag var såhär arg och frustrerad var när en mysig pensionär i 80-årsåldern bad mig stoppa upp hans glasögon där solen inte lyste eftersom han inte höll med mig om ett pris vi kommit överens om på en reparation.

Då som nu kändes det som om det kom tjock svart rök ur mina öron precis som på en seriefigur och att huvudet skulle implodera och bli ett svart hål om jag inte fick skrika alla fula ord jag kunde till godtycklig kolbaserad varelse i min omedelbara närhet.

I lågstadiets geografibok läste jag att lämlar kan dö av ilska om man ställer sig i vägen när dom går på lämmeltåg. Hade jag varit en lämmel hade jag varit stendöd nu.

Har under en timmes tid suttit och försökt bygga mig en innehållsförteckning i Open Office genom att använda mig av autoformatet punktuppställning. Tre gånger har jag fått radera rubbet för att det efter 1, 1.1, 1.2 och 1.3 inte är fysiskt möjligt att få in: 2!

En gång lyckades jag. Av misstag. Jag har ingen aning hur jag gjorde, jag har inte kunnat rekonstruera händelsen och har således inte lyckats igen. Av någon för mig obegriplig anledning lyder denna funktion under inte under de vedertagna lagar som vanlig logik ställer upp för oss gällande allt annat i vår vardag.

Kanske är det inte meningen att man ska ha en tvåa alls. Kanske tycker utvecklarna av Open Office att en innehållsförteckning ska bestå av ETT kapitel med en ändlös rad av underkapitel.

Vad vet jag. Jag tror det är dags att göra nåt annat i en kvart.