Eibons skäl att sommaren är bättre än vintern:

• Potatisen. På vintern är den groddig med svarta fläckar. På sommaren är den ljus och krämig. Jag kunde leva på bara nypotatis i veckor om jag fick.
  
• Thailändska fiskarbyxor. Jag har åtta par och bor i dom hela sommaren. Ajö dubbla tröjor under Tensonjackan- tjenna fiskarbyxor, Birkenstocks och linne.
• Trädgårdsmöbler och markis. Fast man avskyr solen finns det få saker som går upp mot att slacka i en stol i skuggan med något kallt att dricka när det blåser lite lätt sådär som det gör på sommaren. Även panikplugg blir småmysigt när solen värmer mitt för evigt kritvita skinn.
  
• Fräknar. Det faktum att jag aldrig orkar sminka mig numera passar perfekt på sommaren. Även om jag aldrig blir särskilt solbränd gör de små fräknar som dyker upp på min näsa och mina kinder såfort solen börjar lysa att jag ser mer ut som människa och mindre som vandöd.
• Grillkvällar. Trots att jag alltid med bestämdhet hävdat att jag aldrig kommer bli en Radhus-Svensson som tvångsmässigt släpar fram grillen så fort tjälen gått ur marken har jag, här i vårt radhus, upptäckt tjusningen med att grilla. De tristaste fläskkotletter smakar gudomligt grillade en mild sommarkväll på uteplatsen.
  

Så. Vad väntar ni på? Släpp fram våren nu! Och sommaren! Så att jag kan njuta av värmen ett tag och sedan börja gnälla över att hjärnan smälter och kläderna klibbar.

Är det inte alltid så att minnet av något är bättre än samma sak är i verkligheten?