Jag är frisk!

Det är underbart!

Rastlös som jag är till min personlighet reder jag normalt sett inte riktigt ut att ligga på soffan tre dagar i sträck. Denna gången gjorde tröttheten och illamåendet dock att jag inte kunde dra igång att avfrosta frysen eller röja i klädkammaren bara för att jag var less på att vara sjuk. Jag vilade... och vilade... och vilade lite till.

Efter att ha vilat flitigt tills på fredagkväll var jag således så pass kry på lördagen att vi kunde åka till Sci-Fi mässan som planerat.

I ärlighetens ska det sägas att mässan, som vanligt, var en högst blygsam tillställning som mest gick ut på att sälja saker till oss för så mycket pengar som möjligt. Men det ska även tilläggas att för svältfödda stackare som oss, som blir svimfärdiga av att kliva in i t.ex Sci-Fi-bokhandeln i Stockholm eller Göteborg, räcker den alldeles utmärkt för att skapa ett lyckrus som håller i sig i flera dagar.

Linus blir lika till sig varje år över Nordic Garrison, en klubb för vuxna (och deras barn) vars hobby är att bygga dräkter och klä ut sig till StarWars-karaktärer.

Själv gillar jag bäst det magnifika utbud av skräck-zombie-gore-och-slasherfilm som finns att botanisera bland. Inte för att studiemedlet tillåter några utsvävningar att tala om, men man kan drömma. Jag lyckades i alla fall bärga den tröja som fått inleda inlägget idag. Yay! Företaget som sålde den har en onlineshop med, där dom säljer både film och tröjor. Om jag skulle vilja ha fler.

Lance Henriksen var där och skrev autografer. Jag kände inte igen honom för han hade blivit... gammal? Tänk, jag som inte åldrats en dag sedan jag såg Aliens för första gången!

Och där, mitt bland StarWars leksaker, Trekkies och Stormtroopers kunde vi, som alltid annars, larva runt i timmar och bara njuta. Varje gång känns det litegrann som att komma hem.