Bloggar och opposition.

Har inte blivit så mycket bloggat på sistone. Det är väl helt enkelt så att när man har för mycket saker att försöka reda ut orkar man inte skriva om eländet också.

Det mesta av min energi nu går åt till att nojja inför den opposition jag ska hålla på onsdag. Att min egen uppsats går upp på tisdag är smånervöst, men att själv sitta och skulla kritisera någon annans är värre. Men det ska säkert gå bra. Mitt hemliga vapen är förberedelse. Har jag torrt på fötterna kan det inget annat än att gå bra. Det värsta som kan hända är att jag svimmar av paniken, men då finns det säkert någon på första raden som kan skaka liv i mig igen.

I övrigt har jag fortfarande inget sommarjobb ( hade jag väl iofs inte väntat mig heller: det är bara januari) och 20 poäng mer att läsa innan en magisterexamen än jag trodde mig ha (matte var aldrig min starka sida.) Jag tänker nu i banorna att ta de sista 20 poängen parallellt med att jag jobbar, kanske på distans eller halvfart. Jag är nämnligen inte nyfiken på att sälja mer av min själ till CSN än jag redan gjort och som är absolut nödvändigt..

Eller, om jag inte lyckas fixa ett sommarjobb ta i alla fall 10 av dem i sommar. Då får CSN ännu en liten bit av Eibon, men jag ser faktiskt inget annat alternativ. Tack och lov är min fattigdom förhoppningsvis tidsbegränsad.

Länge leve Fredrik Reinfeldt!