och jakten på den försvunna skatten.
Fredagkvällen har spenderats med hyrfilm och popcorn. Glatt överraskad blev jag varse att filmen från
1981 är precis lika bra nu som då. Matinéfilm, i ordets rätta bemärkelse, fast med mina nostalgiska glasögon så långt mycket bättre än de motsvarigheter som produceras idag.
Att återuppleva barndomen med Indiana Jones fick mig att längta efter att få möjlighet att se om de 3 säsonger av "
The Twilight Zone" som gick mellan 1985 och 1989. Trots att jag letat efter avsnitten på köp-DVD så fort jag haft möjlighet har jag bara lyckats hitta de från -59.
Då serien gick på svensk tv hette den "
Bortom mörkret". Jag vet inte exakt vilket år det var, men jag bör ha varit i 10 årsåldern. Ingen i min familj var någonsin uppe efter halv 11, varesig det var vardag eller helgdag. Så på fredagkvällar låg jag själv i ena hörnet av hörnsoffan, med pappa snarkande i det andra, under en filt och väntade på att min favoritserie skulle börja klockan 22.45.
Eftersom jag naturligt var av samma kvällströtta skrot och korn som resten av familjen fick jag verkligen kämpa för att lyckas hålla mig vaken. Min lösning på problemet blev den balja med kallt vatten jag ställde brevid mig på soffbordet och som jag doppade huvudet i med jämna mellanrum för att inte somna.
Seriens producenter skulle bara veta att det långt upp i norra Europa låg en förväntansfull tioåring med huvudet i en plastbunke med vatten, bara för att kunna se hur karaktärerna i serien på olika märkliga vis "... entered the Twilight Zone...".